Frågor & Svar

FAQ om fiber

 

Här är svar på en del frågor om fiber och bredband som ställts under resans gång, på

Informationsmöten, vid samtal och på Facebook.

 

När kan jag som senast gå med i föreningen för att få fiber?

Det finns egentligen ingen tidsgräns. Vi vill väldigt gärna få med alla hushåll i området! Dock blir det dyrare i några steg, se frågan om hur stora avgifterna kommer vara i fråga om anslutningsavgiften nedan. Sammanfattningsvis kommer det sannolikt aldrig bli billigare än vad det är i skrivande stund (slutet av september 2015). Välkommen

 

Vilka avgifter och övriga kostnader kommer föreningen att ta ut?

Föreningen har enligt stadgarna rätt att ta ut följande avgifter och kostnader:

 

Insats: Denna del finansierar själva byggnationen av fibernätet. Den är momsbefriad. Man kan se insatsen som sin ”andel” i den ekonomiska förening som vi tillsammans driver.

 

Anslutningsavgift: Denna avgift ska i första hand täcka inkoppling och kontroll av att fibernätet är korrekt installerat. Dessutom ska den säkerställa att föreningen är momspliktig. Den är momsbelagd. Medlemmen ska betala en anslutningsavgift per anslutet hus på fastigheten. Anslutningsavgiftens storlek skiljer sig åt om huset är de första (primärbyggnad) eller något av nästkommande (sekundärbyggnad etc.) hus på fastigheten.

 

Nätavgift: Denna avgift är uppdelad i två delar, man kan säga i en första och en andra del. Den första delen ska täcka kostander för reparationer, avskrivning av anläggningen, försäkringar etc. Den andra delen ska täcka belysning av fibernätet, dvs. se till att det skickas en ljussignal igenom det så att det kan användas för bredbandsändamål. Denna del ska också täcka tjänsterna som man som medlem köper i fibernätet, t ex TV, telefoni och datatrafik. Denna avgift är momsbelagd och påverkas kraftigt av vilka tjänster man köper. Medlemmen ska betala en anslutningsavgift per anslutet hus på fastigheten.

 

Medlemsavgift: Denna ska täcka t ex föreningsadministration såsom registerhantering, licensavgifter, kurser för programvara, utskick etc. Denna är momsbefriad.

 

När ska avgifter och övriga kostnader betalas?

Insats: I princip ska man bara betala en enda insats till föreningen. Dock har vi i styrelsen beslutat att dela upp insatsen i flera mindre poster för att inte belasta medlemmarnas ekonomi vid ett enda tillfälle. Byggnationen av fibernätet kommer ju heller inte ske över en natt, utan blir en process som kommer pågå under ett antal månader. Föreningen behöver därför inte hela insatsen direkt. Man kan jämföra betalningen av insatsen vid ett byggnadskreditiv. Den första betalningen ska ske den 15 oktober 2015 och är till storlek 3 500 kr. Därefter beror inbetalningarna på om projektet kommer igång enligt den inledningsvis föreslagna planen eller inte och kan drivas i avsedd takt. Styrelsen har för avsikt att dela upp insatsen i fyra till fem delinbetalningar, där den sista delinbetalningen sannolikt kommer att ske kring sommaren 2017. Insatsen och dess delinbetalningar faktureras av föreningen.

 

Anslutningsavgift: Denna betalas vid ett enda tillfälle. Betalning kommer sannolikt att ske i början av 2016. Anslutningsavgiften betalas mot faktura. För en sent tillkommen medlem (dvs. som ansluter efter det att länsstyrelsens bidragsansökan stängs, sannolikt den 30 september 2015) så sker betalningen i samband med inträdet i föreningen.

 

 

Nätavgift: Detta är en månatlig avgift. Möjligen kan den komma att betalas vid färre tillfällen än varje månad för att minska den administrativa bördan för medlemmarna och för föreningen. Den första delen (se frågan ovan om vilka avgifter som föreningen kommer ta ut) fakturerar föreningen. Den andra delen kan komma att faktureras direkt av leverantören, men detta är ännu inte beslutat.

 

Medlemsavgift: Denna betalas enbart en gång per år och normalt kring årsskiftet eftersom föreningen har kalenderår som redovisningsperiod.

 

 

Hur stora kommer avgifter och övriga kostnader att vara?

Insats: Föreningens stadgar säger att denna inte kan bli större än 27 000 kr, men styrelsen har låtit göra en förprojektering som säger att med 134 medlemmar så kommer insatsens storlek inte att behöva överstiga i storleksordningen 22 000 kr. Ju fler medlemmar som går med desto mindre blir insatsen för var och en. I augusti 2015 har föreningen ca 210 medlemmar och därför tror styrelsen att insatsen kan komma att understiga 20 000 kr.

 

Anslutningsavgift: Denna avgift har tre olika nivåer. För den medlem som undertecknar anslutningsavtalet senast den 31 augusti 2015 är den 125 kr inkl. moms. För den medlem som undertecknar anslutningsavtalet mellan den 1 september 2015 och slutdatumet för bidragsansökan till länsstyrelsen, dvs. preliminärt den 30 september 2015, är den 1250 kr inkl. moms. För den medlem som undertecknar anslutningsavtalet efter det slutdatumet för bidragsansökan så beror det på var den egna fastigheten är belägen i förhållande till fibernätets dragning och hur marken är beskaffad. I det här fallet går det alltså tyvärr inte att i förväg säga något om avgiftens storlek.

 

Nätavgift: Den första delen (se frågan ovan om vilka avgifter föreningen kommer att ta ut) har vi ännu ingen detaljerad budget för. Andra fiberföreningar som redan är i gång brukar ta ut 50-70 kr per månad för service och underhåll. Därtill kommer avskrivning på vanligtvis 20-25 år. Den andra delen beror helt på den enskilda medlemmens val av tjänster och kan därför inte förutsägas generellt. Nätavgiften kommer börja tas ut från den dag då anläggningen levererar tjänster till medlemmarna.

 

Medlemsavgift: Denna har för perioden från föreningens bildande i oktober 2014 fram till slutet av 2015 varit 200 kr. Det är föreningsstämman som beslutar om hur stor den ska vara baserat på ett förslag från styrelsen. För 2016 har föreningsstämman redan beslutat att den ska vara 100 kr. Det tycks rimligt att den fortsatt kommer att vara i storleksordningen 100 kr per år de första åren.

 

 

Kommer det till några ytterligare kostnader?

Ja. Varje medlem behöver själv ombesörja grävning för nedläggning av fiberslang över den egna tomten från tomtgräns in i huset. Dessutom behöver medlemmen göra en håltagning genom sin yttervägg så att fiberkabeln kan föras in i huset. Där fiberkabeln dras in ska också det finnas ett jordat vägguttag så att man kan ansluta viss utrustning till el. Dessa delar är nödvändiga för att få in fibernätet i huset. Sedan kan medlemmen också dra fram ett fast nät inne i huset för att ansluta datorer etc. på andra ställen, men man kan också ansluta t ex en sk. router som sänder ut ett trådlöst nätverk i huset. Alla sådana installationer med tillhörande utrustning står medlemmen för.

 

Vidare behöver varje medlem hjälpa till på lämpligt sätt under byggnationen av fibernätet för att hålla nere byggkostnaderna. Det finns en egen fråga om vad denna hjälp kan bestå av.

Dock är det tänkt att hjälpen ska vara i storleksordningen två dagar. Kan man inte delta i detta kan det komma att tas ut en avgift för att täcka arbetsinsatsen på andra sätt. Man kan också komma överens med föreningen om att andra personer utför dessa arbetsdagar.

 

Om jag går med efter slutdatumet för bidragsansökan till länsstyrelsen (troligtvis den 30 september 2015) blir min anslutningsavgift sannolikt väsentligt högre än om jag går med före. Måste jag i så fall ändå betala insatsen?

 

Ja det måste du. Din anslutningsavgift ska täcka alla dina byggkostnader för fibernät mellan din tomt och närmaste lämpliga anslutningspunkt på det övriga fibernätet samt material för denna del och genom din tomt. Alla medlemmar betalar solidariskt för byggnationen av anläggningen via insatsen. För denna byggnation får vi förhoppningsvis också bidrag från länsstyrelsen om 40 % av byggkostnaden. Dock får vi inte det för din del. Du måste alltså själv i princip täcka även denna kostnad. Insatsen som du också måste betala precis som alla andra medlemmar blir betalning för din andel av det gemensamma fibernätet.

 

Summa summarum kan man konstatera att det kommer bli dyrare att ansluta sig senare.

 

 

Jag funderar på att bygga ett hus, men har ännu ingen fastighetsbeteckning. Måste jag vänta till senare för att gå med i föreningen?

Nej, föreningen vill ju ha så många medlemmar som möjligt. Det fördelar kostnaderna på fler, vilket gör det lite lägre kostnad för var och en. Vänta därför inte med att bli medlem utan kontakta styrelsen snarast så får du en temporär ”fastighetsbeteckning” för att få med den tilltänkta fastigheten i projekteringen av anläggningen. Detta är särskilt viktigt om vi inte passerat slutdatumet för bidragsansökan till länsstyrelsen, eftersom anslutningsavgiften höjs vid två tillfällen.

 

Vad händer om det blir en tvist mellan olika ägare av en fastighet?

Om någon av delägarna vill få fiber installerat på fastigheten så bör denne bli medlem i föreningen. Styrelsen ger då ett stoppdatum för när ett slutligt besked om fortsatt medlemskap är aktuellt. Förhoppningsvis är tvisten löst vid detta tillfälle.

 

 

Vad kan det bli för ungefärliga kostnader för arbeten på den egna tomten?

Det är tyvärr svårt att bedöma utan att ha sett tomten. Avståndet från tomtgränsen till huset och markens beskaffenhet påverkar starkt. Likaså om t ex buskar eller andra växter måste flyttas för att komma fram.

 

Förmedlar ni kontakt med grävare, elektriker etc. som behövs för arbeten på den egna tomten och i huset?

Ja, det kommer vi att göra.

 

Hur djupt måste fibern grävas ner på tomten?

Stamnätet kommer att läggas på 90 cm där det går och är lämpligt. På egen tomt räcker det med 20-30 cm, så länge som kabeln inte riskerar att skadas av tung trafik eller grävning. Eventuellt kan det vid tyngre trafik över kabeln vara lämpligt att lägga den i stenmjöl. Information och råd om detta kommer att komma när byggnationen kommit så långt.

 

 

Vilken typ av hjälp kan man behöva bistå med på arbetsdagarna?

Denna hjälp kan vara att röja sly där grävmaskinen ska ta sig fram, eller ta ner och åter sätta upp en stenmur. Men det kan också vara att koka kaffe och hålla arbetsfolket med mat under dagen, eller kuvertera brev eller liknande för utskick som föreningen behöver göra.

 

 

Hur förändras telefonkostnader jämfört med fast telefoni som vi har nu?

Det billigaste fiberbaserade telefonabonnemang vi har hittat är i augusti 2015 på 29 kr per månad. Det finns också erbjudanden om korttidsabonnemang, vilket också kan vara bra om stugan hyrs ut.

 

 

Just nu har vi inga TV-kostnader eftersom vi bara har marksända kanaler och betalar licens i stan. Hur ändras det?

Vi se ingen förändring, så länge som hushållet betalar licens. Radiotjänst skriver:

”Alla hushåll/företag som äger, hyr eller lånar en tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift (enligt 2a § lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst).

•Tittar du inte på SVT? Du ska ändå betala radio- och tv-avgift.

•Använder du bara tv:n för att spela spel eller titta på film? Du ska betala radio- och tv-avgift.

•Använder du bara tv:n som en skärm till din dator? Du ska ändå betala radio- och tv-avgift.

•Har du dålig mottagning? Du ska ändå betala radio- och tv-avgift.

•Är du utländsk medborgare och enbart har fritidshus i Sverige? Har du tv-mottagare i fritidshuset ska du betala radio- och tv-avgift till Radiotjänst.

Du får ha hur många tv-mottagare som helst i hushållet, men behöver bara betala en radio- och tv-avgift. Till ett hushåll räknas de personer som bor och är folkbokförda på samma adress och ingår i familjegemenskapen. Till hushållet räknas också t.ex. fritidshus, husvagn eller tillfällig bostad på annan ort.

Radio- och tv-avgiften är lika för alla hushåll. Det finns alltså ingen student- eller pensionärsrabatt.”

 

 

Kommer föreningen att ha gemensamma operatörer för telefoni, TV och bredband? Får jag välja min egen leverantör?

Vi arbetar för att ha ett nät där varje abonnent (medlem) kan välja sitt eget utbud från sin egen leverantör. Dock är det vanligt att fiberföreningar också ordnar kollektiva avtal med en gemensam tjänsteleverantör för de medlemmar som så önskar för att få ett lägre pris på ett definierat utbud.

 

 

Idag har vi bara mobilt bredband. Får vi därmed en kostnad för bredband som vi inte har idag?

Varje medlem kommer att kunna välja nivå på de egna tjänsterna. Allt från enkel telefoni (exemplet med 29 kronor per månad i en annan fråga) upp till mycket snabba bredbandsanslutningar med data och TV.

 

 

Jag har ett andra hus på tomten som eventuellt skulle behöva fiber. När måste jag bestämma mig för om jag ska göra det eller inte?

Detta andra hus kallas i anslutningsavtalet för en sekundärbyggnad. Man kan även ha ytterligare byggnader som skulle kunna få fiber installerat. Eftersom stomnätets dragning inte påverkas av dessa ytterligare byggnader så behöver inte medlemmen bestämma sig direkt vid undertecknandet av anslutningsavtalet för om de ska få fiber eller inte. Däremot påverkas antalet optiska fibrer i respektive slang som senare ska blåsas fram till tomtgräns, så det kommer att komma en tidpunkt när medlemmen måste fatta sitt beslut. Styrelsen kommer informera om detta i god tid.

 

Måste jag som medlem acceptera att ge ledningsrätt för den del av min tomt där fiberkabeln går?

Ja, alla medlemmar som också är fastighetsägare måste förutom anslutningsavtalet också underteckna ett markupplåtelseavtal som ger föreningen rätt att ansöka om ledningsrätt för fastigheten. Markupplåtelseavtalet ska undertecknas av alla fastighetsägare. Alla delar av fiberkabeln bör i slutändan ha ledningsrätt som beslutas och registreras av Lantmäteriet. Detta beror på att ingen i efterhand ska kunna kräva att fiberkabeln ska grävas upp och flyttas eller tas bort. Skulle föreningen i framtiden vilja sälja anläggningen så är detta önskvärt eftersom det underlättar försäljningen.

 

Om en medlem inte samtidigt är fastighetsägare för fastigheten måste medlemmen skaffa tillstånd från fastighetsägaren att anordna fiber. Fastighetsägaren måste underteckna ett markupplåtelseavtal för fastigheten.